Tingsnytt
Meny

Ordlista

Orden som förekommer i tingsrätternas listor, med en kort förklaring var. Förklaringarna beskriver förfarandet i allmänhet och säger ingenting om något enskilt mål.

Typer av förhandlingar

Huvudförhandling
Själva rättegången. Parterna lägger fram sin sak, förhör hålls och bevisningen gås igenom. Efter huvudförhandlingen avgör domstolen målet. I hovrätten spelas förhören från tingsrätten oftast upp i stället för att hållas på nytt.
Fortsatt huvudförhandling
En huvudförhandling som fortsätter en senare dag, till exempel för att den är planerad över flera dagar eller inte hann avslutas.
Muntlig förberedelse
Ett sammanträde i ett tvistemål före huvudförhandlingen. Domstolen går igenom vad parterna begär och vad de är oense om, planerar målet och undersöker om parterna kan komma överens.
Muntlig förberedelse och huvudförhandling
Sammanträdet börjar som en muntlig förberedelse. Är målet klart att avgöras kan det gå över i huvudförhandling samma dag.
Muntlig förhandling
Ett sammanträde där parterna får lägga fram sin sak muntligt i ett mål eller ärende som annars handläggs skriftligt.
Sammanträde
Ett möte inför domstolen i ett ärende eller ett mål, när frågan inte avgörs vid en huvudförhandling.
Konkursförhandling
Ett sammanträde där tingsrätten prövar en ansökan om att en person eller ett företag ska försättas i konkurs.
Edgångssammanträde
Ett sammanträde i en konkurs. Den som är i konkurs, eller företagets företrädare, bekräftar under ed att förteckningen över tillgångar och skulder är riktig.
Bevisupptagning
Ett bevis tas upp vid ett eget tillfälle, till exempel ett förhör med någon som inte kan komma till huvudförhandlingen.
Häktningsförhandling
Domstolen prövar om en person som är misstänkt för brott ska vara häktad, alltså frihetsberövad, medan utredningen pågår. Det är inte en prövning av skuld.

Ord i listorna

Preliminär tid
Tiderna i listorna är domstolens planering. En förhandling kan ställas in, flyttas eller ta längre eller kortare tid än planerat. Kontakta domstolen för aktuell information.
Borttagen ur listan
Förhandlingen fanns i en tidigare version av domstolens lista men saknas i den senaste. Listan säger inte varför. Det behöver inte betyda att förhandlingen är inställd.
Saken
Domstolens korta beskrivning av vad målet gäller, till exempel ett brott i ett brottmål eller fordran i ett tvistemål. Saken säger vad som ska prövas, inte vad någon har gjort.
m.m. (med mera)
Listan räknar inte upp allt målet gäller. Det finns fler punkter än de som står.
Dag 2 av 4
Huvudförhandlingen är planerad över flera dagar. Dag 2 av 4 betyder den andra av fyra planerade dagar.
Sal
Rättssalen där förhandlingen är planerad. Salen kan ändras samma dag: titta på domstolens anslag på plats.
Säkerhetssal
En rättssal med förhöjt skydd. Domstolen använder den när den bedömer att det behövs för ordningen eller säkerheten. Att en förhandling hålls där säger ingenting om utgången i målet.
Målnummer
Domstolens eget nummer på målet, till exempel B 1234-26. Bokstaven anger måltyp, siffrorna är löpnummer och de två sista siffrorna är året då målet kom in. Samma nummer kan finnas vid flera domstolar, och ett mål som överklagas får ett nytt nummer i hovrätten.
Parter i listan
Några domstolar skriver ut vilka som är parter i målet i sin lista. Tingsnytt visar aldrig den raden, bara vad målet gäller.

Mål och förfarande

Tingsrätt
Den första domstol som prövar brottmål, tvistemål och ärenden. Det finns 48 tingsrätter i Sverige. Ett avgörande kan överklagas till hovrätten.
Hovrätt
Den domstol som prövar överklagade domar och beslut från tingsrätterna. Det finns sex hovrätter i Sverige, och varje tingsrätt hör till en av dem. Hovrättens avgörande kan överklagas till Högsta domstolen, som bara tar upp ett fåtal mål.
Instans
Ett steg i domstolarnas ordning. Tingsrätten är första instans och hovrätten andra. Ett mål får ett nytt målnummer i varje instans.
Överklagande
En begäran om att en högre domstol ska pröva ett avgörande. Den som överklagar en dom från tingsrätten vänder sig till hovrätten. Ett överklagande betyder att saken prövas igen, inte att den första domen var fel.
Prövningstillstånd
Hovrättens beslut att ta upp ett överklagat mål till prövning. Det krävs i tvistemål, ärenden och de lindrigaste brottmålen. Utan prövningstillstånd står tingsrättens avgörande fast.
Överklagat beslut (Ö)
Ett mål i hovrätten som gäller ett beslut och inte en dom, till exempel ett beslut om häktning. Målnumret börjar med Ö. Överklagade ärenden börjar med ÖÄ.
Brottmål (B)
Ett mål där domstolen prövar ett åtal, alltså åklagarens påstående om brott. Målnumret börjar med B.
Tvistemål (T)
Ett mål mellan två parter som är oense, till exempel om pengar, ett avtal eller en skada. Målnumret börjar med T.
Förenklat tvistemål (FT)
Ett tvistemål om ett mindre belopp, som handläggs enklare. Kallas ibland småmål. Målnumret börjar med FT.
Ärende (Ä)
En fråga som domstolen prövar utan att det är en tvist mellan parter på samma sätt som i ett mål, till exempel vissa ansökningar. Målnumret börjar med Ä.
Konkurs (K)
Ett förfarande där en konkursförvaltare tar hand om tillgångarna hos den som inte kan betala sina skulder och fördelar dem mellan dem som har fordringar. Målnumret börjar med K.
Åtal
Åklagaren begär att domstolen prövar om en person ska fällas för ett visst brott. Ett åtal är ett påstående som ska prövas, inte en dom.
Dom
Domstolens avgörande av målet. Domen kan meddelas direkt efter förhandlingen eller en senare dag som domstolen anger. Tingsnytt visar förhandlingar, inte domar.
Straffskala
Det lägsta och högsta straff som lagen anger för ett brott. Skalan gäller brottet i allmänhet. Den säger ingenting om vad som händer i ett enskilt mål.
Stängda dörrar
Förhandlingar är som huvudregel offentliga. Domstolen kan besluta att en del av en förhandling hålls utan åhörare, till exempel när uppgifter som omfattas av sekretess läggs fram.

Personer i rättssalen

Misstänkt och tilltalad
Den som utreds för ett brott är misstänkt. Efter åtal kallas personen tilltalad. Ingen är dömd förrän en domstol har avgjort saken.
Målsägande
Den som enligt åtalet har utsatts för brottet eller lidit skada av det. Målsäganden kan ha ett eget biträde vid förhandlingen.
Åklagare
Den som leder förundersökningen, beslutar om åtal och för statens talan i brottmålet.
Försvarare
Advokaten som företräder den som är misstänkt eller tilltalad. En offentlig försvarare utses av domstolen.
Vittne
En person som hörs om vad den har sett, hört eller på annat sätt vet. Ett vittne är skyldigt att komma till förhandlingen och talar under ed.
Part
Den som för talan i ett mål eller som talan förs mot. I ett tvistemål kallas parterna kärande och svarande.

Vill du veta hur en rättegång går till, steg för steg? Läs guiden för åhörare, vittnen och parter.